En vän om journalister

M säger: Antingen är de väldigt trötta eller dumma. Men jag kan fatta om en journalist skriver en reklamtext, det är ju alltid lite lockande.

M säger: Ok nu måste jag erkänna en tung moralisk sak. Jag tror att en väldigt stor bidragande orsak till att jag är lycklig just nu är att jag har köpt nya sandaler. Italienskt läder. ITALIENSKT LÄDER. så sköna, så snygga. Hitintills har jag bara andvänt plastflippflopps. Så jag känner mig ungefär som en kung just nu. Funderar på att sova med dem på.

M säger: och så måste jag säga bättre doft än en ny mac.

Hanna - nu på Hindi

Förlåt Hasse, Roffe eller vad som nu är ditt riktiga namn.

Jag är numera en hårt arbetande webbredaktör som håller fanan högt på diverse myndigheter. Jag hånskrattar för mig själv åt folk som fått webbjobb men som ändå inte kan klistra in oformaterad text eller bifoga en fil.

Nåja. Lätt att vara kaxig. Som straff förvandlades min blogg till någon slags indisk rappakalja.
Det gick inte att göra nya inlägg utan att allt automatiskt blev omskrivet till små obegripliga krumelurer.

Så jag gav upp. Mer stake än så hade jag inte.

Man kan ju osökt undra hur de super ner varandra under köksbord på Hindi. Antagligen på samma sätt men utan tjocka täcken och rimfrost på fönsterrutan.

Nu är det ju nästan sommar! Jag ska göra ett nytt bloggförsök...

Tjejmiddagar från helvetet

ska du ha det?

H: nä
men de har det på jobbet
middagar där bara tjejer är bjudna

me: okej. folk är cp

H: mmm

me: men de får väl göra vad de vill

H: jo, men det känns inte ok liksom
och det är ingen som fattar
... kanske ska ha en killmiddag...
då skulle jag dö av tristess iofs

me: ja, jag vet inte, jag skulle tycka det var skittöntigt

H: iofs finns det inga kvinnor som är chefer här
så om det var medvetet för att stärka kvinnors ställning på jobbet så vore det väl ok
men det är det ju inte
det är små sociala sammankomster där de gör listor över vilka killar på jobbet de helst vill ligga med

me: Det låter ju inte så queert